Samtidigt som antalet asylsökande minskat sedan krisen 2015, är kostnaderna för mottagandet av asylsökande mycket stort. Sverigedemokraterna anser att ordentliga reformer måste till på området för att dels minska kostnaderna, dels förbättra möjligheterna till integration och vid behov utvisning.

Asylsökande som kommer till Sverige bör i regel föras till särskilda centrala transitcenter, där de kan bo och leva under ansökningstiden. Dessa transitcenter ska inte bara innefatta bostäder, men också övriga faciliteter som asylsökande kan behöva, såsom sjukvård, och dessutom utredningslokaler för Migrationsverkets medarbetare. Detta kommer innebära stora möjligheter till besparingar jämfört med dagens otaliga boenden utspridda över landet, men också förbättra möjligheterna till att snabbt utreda och avgöra asylärenden, något som i dagsläget tar flera år i vissa fall. Säkerheten ökar också avsevärt, i och med att de sökande alltid befinner sig i centret, och inte kan gå under jorden och bli en del av skuggsamhället. Därmed försvinner också den negativa påverkan som många kommuner känner av från asylboenden.

Asylsökande som uppger sig vara minderåriga, men inte kan styrka detta, bör placeras under i en särskild boendeform i väntan på en medicinsk åldersutredning. I och med att det av naturen rör sig om personer i över tonåren, med stor förmåga till självständighet, bör gruppen rimligtvis inte omfattas av socialtjänstlagen med dess höga mottagningsstandard, utan istället ska särskilda gruppboenden ska upprättas för dessa migranter. Boenden ska ha en lägre standard och bemanning än nuvarande HVB-hem. Exempelvis bör sovsalar användas i en högre utsträckning istället för enkelrum – på samma sätt som det görs i Danmark. Detta innebär inte bara en stor besparing, men är också helt nödvändigt för att skydda riktiga konstaterade barn från att bo tillsammans med personer som egentligen är vuxna.