Den så kallade EBO-lagen innebär att den som sökt asyl i Sverige får slå sig ned i vilken kommun som helst, om man ordnar ett eget boende (EBO), exempelvis hos en vän. Man får också samma rätt till olika ersättningar från Migrationsverket som asylsökande som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden (ABO). Konsekvensen har blivit att många asylsökande koncentreras till vissa särskilda områden där deras släktingar och landsmän bor, och där hyran är låg. Det har inneburit ökad segregation, utanförskap och trångboddhet, och en ond cirkel som i slutändan skapar ytterligare problem i form av låg sysselsättning, högt bidragsberoende, bristande utbildning, stor otrygghet, kriminalitet, och så vidare. Vi tycker inte att detta är acceptabelt.

Nyligen ändrades lagen så att asylsökande som valde EBO i vissa utsatta områden inte skulle få rätt till ersättningar från Migrationsverket. Sverigedemokraterna var kritiska till förslaget eftersom det inte förbättrar situationen, snarare tvärtom. Många asylsökande kommer välja att bo bland landsmän ändå, även om de förlorar rätten till ersättningar. Istället kommer de tvingas överleva på annat vis, exempelvis genom svartarbete eller kriminalitet. I längden innebär det bara en större kostnad för samhället.

Enligt lagändringen fick ett antal kommuner rätt att själva välja ut vilka områden som skulle räknas som utsatta, och därmed undantas från EBO-reglerna. Det vi har sett är dock att desperata kommuner, med stora ekonomiska problem, valt att göra hela kommunen till ett utsatt område. Det var inte det som var meningen med lagen, men nöden har ingen lag. Sverigedemokraterna ser dessa problem, och anser därför att EBO-reglerna måste ändras ordentligt så att hårt ansatta kommuner undantas. Antingen ska rätten till EBO helt avskaffas, så att alla asylsökande bor i statliga boenden, eller så ska asylsökande förbjudas att bosätta sig i utsatta kommuner.