Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos HBTQ-personer. Forskning visar exempelvis att depressioner och ångestproblematik är högre i samkönade äktenskap än när man jämför med olikkönade äktenskap (Socialstyrelsen, 2016). I den rapport som Folkhälsomyndigheten tagit fram om transpersoners hälsa 2015, visade det sig att 40 procent av unga transpersoner hade försökt att ta sitt liv och att 57 procent haft suicidtankar.
Sverigedemokraterna menar att det krävs mer specifika insatser för att främja HBTQ-personers psykiska hälsa. Vi menar därför att nationella riktlinjer ska arbetas fram och att dessa ska fokusera på förbyggande insatser samt psykologiskt stöd för HBTQ-personer. Könsdysfori orsakar psykiskt lidande vilket grundar sig i att den upplevda könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som fastställts hos personen vid födseln.  Könsdysfori behandlas med medicinsk vård med syfte att anpassa kropp efter upplevd könsidentitet. När det gäller fysisk könskorrigering och hormonbehandlingar måste både biverkningar och effekter av behandlingen analyseras noga. Målsättningen måste vara ett psykiskt och fysiskt välmående genom livet. Oåterkalleliga ingrepp ska alltid hanteras utifrån en försiktighetsprincip.
Idag saknas många delar inom den könsbekräftande vården, och vi menar att den vetenskapliga evidensen måste vara en stark grund för all vård och behandling som genomförs. För att genomgå en fysisk könskorrigering ska kravet vara psykisk stabilitet.