blank

Sverigedemokraterna har till EU-kommissionen avgett sina synpunkter på dess förslag till definitioner för gröna investeringar (taxonomin). 
Partiet avvisar kommissionens förslag beträffande skogsbruk, bioenergi och vattenkraft, samt vill ha förändrar vad gäller jordbruket.

Bakgrund

Taxonomin är tänkt att vara Europas samlade redskap som ska styra och vägleda investerare till att investera i sådan verksamhet som bidrar till miljömässig hållbarhet. En gemensam EU-förordning har redan antagits, trots Sveriges nej. EU-kommissionen har sedan enligt förordningens bestämmelser tagit fram en detaljerad beskrivning av vad som ska definieras såsom hållbart ur miljö- och klimatsynpunkt.

I EU-kommissionens förslag, som presenterades den 20 november, föreslås en väldigt strikt och för Sverige ogynnsam tolkning av hållbarhetsbegreppet, som inte accepterar svensk vattenkraft, eller skogsbruk såsom hållbara. Detta menar Sverigedemokraterna är direkt kontraproduktivt i arbetet med att uppnå ett fossilfritt samhälle.

Svensk vattenkraft

Vattenkraften utgör själva ryggraden i Sveriges elproduktion sedan över 120 år, och är också huvudorsaken till att Sverige har 33 procent lägre utsläpp av koldioxid per capita jämfört med EU-genomsnittet.

Att begränsa investeringar i svensk vattenkraft eller investeringar i verksamheter som är beroende av el från vattenkraften, vore väldigt kontraproduktivt. Vi vill också påminna om att vattenkraften används som regulator för fluktuationerna i den vindkraftsgenererade elektriciteten. Om inte befintlig vattenkraft klassas som hållbar, borde därmed inte heller vindkraften kunna anses som hållbar.

Skog och biobränslen

Skogssektorn har sannolikt störst potential för att Sverige ska kunna bidra till Europas omställning till en hållbar produktion.

Vi konstaterar att det moderna skogsbruket inte har lett till utrotning av arter i Sverige, vilket miljögrupper ofta låter påskina, samt att detta tydligt kan utläsas i artdatabankens och rödlistans material. Tvärtom kan svenskt skogsbruk användas som förebild för hur man kan kombinera miljöhänsyn med ekonomisk och social hållbarhet.

Vi konstaterar också att EU-kommissionens förslag beträffande hur skogsbruket ska skötas innebär en enorm byråkratisk överbyggnad som inte passar med Sveriges i huvudsak privatägda skogar och ägarnas rätt till att själva fatta beslut inom lagens ramar.

Beträffande biobränslen begränsar taxonomiregelverket användningen av hela träd. Till skillnad från kommissionens förslag, anser Sverigedemokraterna att övergiven jordbruksmark bör kunna användas för odling av biobränslen, inklusive snabbväxande träd och då anses vara hållbar produktion.

Det är Sverigedemokraternas uppfattning att vad som är att betrakta som hållbar skogsförvaltning inte ska vara upp till EU-kommissionen att bestämma. Skogsbruksfrågor hör till den nationella kompetensen inom EU och så bör det förbli, även i frågor som rör taxonomin.

Det är Sverigedemokraternas fasta övertygelse att den bästa och mest ansvarsfulla förvaltningen av våra skogar och den biologiska mångfalden, hanteras av de privata skogsägarna, som av egenintresse och ansvarskänsla ser till att hans eller hennes skogar brukas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.

Jordbruket

Beträffande jordbruket så avviker Sverige från flertalet länder på ett antal sätt. Därför passar sällan generella regler med utgångspunkt från EU:s genomsnitt i Sverige. Det handlar också om att det konventionella Jordbruket redan är både miljövänligare och klimatvänligare än andra länders. Definitionerna måste modifieras för att ta hänsyn till det.

Landets självförsörjningsgrad har sjunkit till under 50 procent. Detta procenttal måste ökas. Att endast godkänna ekologisk odling såsom hållbar, är kontraproduktivt. Det hämmar investeringar i utökad produktion eftersom endast en mindre del av jordbruket bedrivs ekologiskt. Det omöjliggör även investeringar i konventionellt jordbruk som annars skulle göra den produktionen miljö- och klimatvänligare.

Beroende på tolkning, kan de föreslagna definitionerna antingen leda till att restaurering av betesmarker inte anses hållbart eller till än större negativa effekter på biologisk mångfald, genom begränsningar av bete i skogsbryn, hagar och stränder. Därför föreslår vi att en oberoende vetenskaplig granskning görs för att undvika att bestämmelserna blir kontraproduktiva för den biologiska mångfalden i det svenska jordbrukslandskapet.

Avslutningsvis

För att taxonomin ska ge ordentligt genomslag, måste den gynna miljö- och klimatvänliga investeringar inom dagens näringsgrenar. I den andan får därför inte det redan idag bedrivna jordbruket, skogsbruket, och vattenkraften uteslutas från hållbarhetskonceptet.

Grundläggande måste också vara att taxonomin inte diskvalificerar miljövänliga investeringar i senare led, när dessa investeringar är baserade på råvaror från befintligt skogsbruk eller jordbruk och/eller på fossilfri energi från befintliga kraftverk.

Exempelvis är det av grundläggande betydelse för Sveriges utveckling av förnybara produkter att trä från svenskt skogsbruk ska kunna utgöra basen i investeringar i produkter såsom bränslen, byggmaterial, förpackningar, textilier, plaster och andra produkter som ännu är under utveckling. Därför vill vi att taxonomin omarbetas i grunden.

Sverigedemokraterna vill också understryka att de slutliga besluten kring hållbarhet bör fattas av demokratiskt valda representanter i EU:s medlemsstater, och inte av experter inom eller utanför EU:s administrativa organ.

—-

För ytterligare kommentarer kontakta:

Mats Nordberg, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet med ansvar för skogsfrågor (SD), 070-716 80 98

Staffan Eklöf, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet med ansvar för jordbruksfrågor (SD), 070-380 12 66

Alternativt: 

Sverigedemokraternas pressavdelning på telefonnummer 010 10 19 800 eller per e-post på press@sd.se.

Detta pressmeddelande publicerades ursprungligen