En ny straffrättslig preskriptionslagstiftning

Den 1 november presenterade Tidöpartierna en lagrådsremiss med förslag på en ny, moderniserad straffrättslig preskriptionslagstiftning. Denna reform är ett tydligt steg i den omställning av kriminalpolitiken som vi länge arbetat för: att sätta brottsoffers behov och rättigheter i fokus. Lagrådsremissen innehåller förslag som kraftigt förlänger preskriptionstider för allvarliga brott och säkerställer att brottslingar inte längre ska kunna undkomma sina straff genom att hålla sig undan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 april 2025.

Inga undantag för livstidsstraff

Brott som har livstids fängelse i straffskalan ska aldrig kunna preskriberas. Detta inkluderar även försök och medverkan till sådana brott. Det är orimligt att gärningspersoner som begår de mest allvarliga brotten ska kunna undvika rättvisan bara för att tiden går.

Utdömda fängelsestraff ska inte preskriberas

Förslaget innebär att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas, oavsett längd. Varje år preskriberas idag drygt 100 fängelsestraff, något som riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Brottslingar ska inte kunna gömma sig från rättvisan, vare sig i Sverige eller utomlands.

Förlängda preskriptionstider för allvarliga brott

Preskriptionstiderna för brott som har ett maximistraff över fem år förlängs, vilket omfattar exempelvis våldtäkt, grov misshandel och grov utpressning. För särskilt allvarliga brott, som människohandel och synnerligen grov misshandel, förlängs preskriptionstiden till 25 år.

Stärkt skydd för barn

Vi föreslår att preskriptionstiden för grov fridskränkning och hedersförtryck mot barn ska räknas från det att målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att brott mot barn inte går obemärkta bara för att tiden går.

__________

Den nya preskriptionslagstiftningen utgår från ett perspektivskifte där brottsoffret sätts i fokus. Samhällsfarliga individer ska ställas till svars för sina handlingar, oavsett hur lång tid som har gått. För många brottsoffer är tiden ingen läkande faktor och deras rätt till upprättelse ska inte undermineras av preskriptionstider som inte speglar brottens allvar.